lördag 18 oktober 2008

I egen regi

Torsdagens fotouppgift var att ta bilder till givna rubriker. Hela vår lilla klass hade veckan innan promenerat upp till en utsiktsplats för att dra nytta av dagens sista sol, våra nya kunskaper i komposition, vitbalans, bländare och slutartid. Alla blev tilldelade rubriker och samarbetspartner. Jag fick rubrikerna:


Inte helt lätt. Regissera bilden! hade läraren sagt. Du bestämmer hur den ska se ut. Vi gick in för uppgiften efter bästa förmåga och gjorde diverse iscensättningar. "Se ut som du ska hoppa utför ett stup", sa min samarbetspartner till mig. Hon fick å andra sidan agera uteliggare och proffsfotograf. Resultatet? Ja jag vet inte, om bilderna passar så perfekt till rubrikerna.


En sak lärde jag mig dock, nämligen att det är jag som bestämmer över bilden. Tanken har faktiskt aldrig slagit mig förut. Fotograferandet har gått ut på att fånga ögonblicket. Åh, nu är barnen så söta, nu måste jag hämta kameran. Nu är det dagg, nu måste jag hämta kameran. Nu ligger Sune i solen, nu måste jag hämta kameran. Istället kan jag arrangera fotot, ja kanske inte precis lägga Sune i solen men ställa upp barnen, ta blomsprutan och fixa eget dagg eller något annat kreativt.

Till nästa vecka ska vi härma en iscensättande fotograf. Vi ska välja ut en bild, göra en egen tolkning som att fånga ett uttryck i bilden eller försöka kopiera den rakt av. Jag har blivit tilldelad Loretta Lux. Åh, så enkelt, tänkte jag när jag googlade henne. Hon har nästan bara kort på barn och jag valde en flicka som tittar lite trumpet med himlen som bakgrund. Hilda fick bli modell i går. På med vita jackan. "Ska jag gå på kalas?" undrade hon. "Nej, du ska bara passa bra till himmelsblå bakgrund". Det gällde att skynda sig, molnen var perfekta; lite grå mot det ljusblå. Vi stretade upp för backen. "JAG VILL INTE!" Protesterna började så fort jag tryckte på on-knappen på kameran. "Kan du titta på det huset?" försökte jag. "Kan du se ut som flickan gjorde på bilden?" "AAAAAAAAA". "Nej inte som hos tandläkaren, snälla Hilda! SNÄLLA HILDA!?" Jag bönade och bad men molnen började redan försvinna. "JAG VILL INTE, JAG VILL INTE, JAG VILL INTE". Det blev ingen bild.

Bestämma själv? Ställa upp barnen? Knappast. Jag lär nog få fortsätta fånga ögonblicken. Hoppas att jag kan få till det här ögonblicket innan torsdag bara:

1 kommentar:

Gunilla Byström sa...

Men du! Vilken fin bild på en ledsen? tös.
Väcker tankar och funderingar.