Det är inte varje kväll

man får frågan: Vill du ha en Espresso eller en kopp Lapsang souchong?

Äntligen har någon förstått hur länge Peter försökt få tag på teet från det glada nittiotalet med sting i (hans egen beskrivning). Det luktar tjära i hela köket när han låter det dra och jag är riktigt skeptisk, men visst, samtidigt nyfiken.

Espresson får vänta till imorgon. Jag tror att vi ska unna oss något extra varje kväll den här veckan.

Tillsammans med teet kom med posten en skiva heminspelad retromusik som traditionen bjuder - du vet att jag älskar dig, Carola, och av samma anledning (skivan alltså) har jag gått och nynnat på "vi låser dörren in till damernas" hela dagen. Sorry, den finns inte ens på youtube.

Så där, dags för första klunken. Jag motstår impulsen att hålla för näsan.
Baaaaaaahhhhhh! Hela mitt väsen befinner sig plötsligt i en sjöbod. Peter tycker att det är mesigt och jag är grymt tacksam att det är just mesigt. Nu behöver jag inte vara nyfiken längre. Tack än en gång!

Det är ungefär som första gången jag smakade whiskey, fast ännu mer... sjöbod. Det här kommer jag inte heller att lära mig.

Unna oss något extra varje dag. Var det så jag skrev?

When you call my name

it's like a little PRAYER
down on my knees
I wanna take U there


Det var den absoluta höjdpunkten igår. Att vara en del av en helhet, en hoppande och applåderande och vrålande människa högt uppe på läktaren bland 59 000 andra hoppande, applåderande och vrålande människor som fyllde Ullevi. Att vara så nära världsstjärnan, ha Göteborg och hela världen framför sina fötter, kunna sträcka ut handen och skära i tonerna och sommarluften... Aaaaaahhhh!!

Faktum är att jag trodde nästan inte att jag skulle tycka att kvällen var värd över 2000 spänn. Men det var den. För Like a prayer. Och för poliseskorten mellan Bryggeriet och Ullevi i ösregnet.

Tack alla inblandade. Madonna included.

Uppladdningen har börjat

Nu är det bara några saker som återstår:

-köra barnen till mormor och morfar som ska barnvakta och få teckningleverans

-hämta sand på samma gång till tidigare omskrivna plattläggning

-lyssna in oss lite

-piffa upp sig

-komma i stämning

Fylld av musik

Uppladdningen i Vasaparken i all ära, men det bästa var musiken och stämningen på plats, sommarkvällen, folket och framför allt artisterna. Anna Ternheims ledsamma låtar gjorde publiken glad, uppåt och fylld på något sätt.

Jag letar som någon säkert förstått redan efter ögonblicken. Gårdagens bästa var när Thåström började sjunga Långt bort och bakgrunden blir bilden från hans Kärlek är för dom-skiva, tåget på väg bort, mannen på väg bort, ljuset längst bort. Temperaturen är fortfarande sådär 28 grader och inte alls så att man behöver ta fram tröjan i väskan. Solen har gått ner men det är fortfarande ljust. Och musiken, den fyller en.