Utsikter

Kommunens grävskopa och motorsågar har gjort i ordning det för oss på det bästa av sätt. Vi har fått en panoramautsikt som vi inte visste att vi hade, utan att lägga två fingrar i kors ens. Man bara beskådar och gläds över arbetet. De stora lastbilarna har inte varit i vägen (förutom att de stundtals skymt den nyvunna vyn) utan flyttat sig precis när man ska ut med bilen. Trodde faktiskt inte att det kunde gå till så, när det gäller någonting i omgivningen. Ändå är jag optimist.

Den fortfarande nya uteplatsen med det bästa av lägen numera
Den tredje och sista dagen på kursen i reflekterande läsning har också gett goda utsikter. Jag är så till bredden inspirerad att jag nu vet precis vad jag skulle vilja satsa på inom författarskap, illustrationer, bok och tryckeri. Kanske kan idéerna sälja så bra att vi kan starta ett eget förlag och håva in miljonerna, i alla fall i min dröm. Den känns nära nu, drömmen. Utsikten. Närmare än någonsin.

Efter jul kanske jag kan sätta fart.