fredag 2 april 2010

Smaskigt rött en långfredag


Tänk att inga små mätta barnamagar satte stopp för den här efterrätten. Var inte det oväntat? Einar, som har blåsor på tungan efter alla sjukdomssviter, rörde inte en min över att det skulle göra ont.

Dåligt järnvärde borde gubbarna också kunna bota, om det nu är det som är felet med den här gravida kroppen. Nåt är det i alla fall och jag skulle gärna äta jordgubbar varje dag i fortsättningen för att slippa tröttheten och de vanliga järntabletterna. Hujedamej.

4 kommentarer:

Sofia sa...

Men det kan nog bli bättre va? Hade en kollegas fru som var otroligt trött på sin graviditet och hade ont överallt vid ungefär samma tid, men det varade ett litet tag och sen gick det över. Tror att hon gick till osteopat (kan rekommendera syrran på Hisingen, sorry för reklamen :-)

Marie sa...

Det känns skönt att höra! Foglossningen är ju faktiskt något bättre sen bebisen la sig med huvudet ner eller kanske för vattengympan.

Visste inte att din syrra är osteopat. Ska genast kolla upp:)

Amanda sa...

Och var inte rädd för rejääält med protein, sa dom till mig. Kyckling! Biff!

(ja, och så blutsaft då - urk)

Marie sa...

Usch vad jag hatar kyckling och biff just nu (där kan man snacka personlighetsförändring) Tacka vet jag falukorv, grönsaker och möjligen köttfärsrätter där jag väl kan få i mig lite järn. Men det allra bästa är väl ändå jordgubbar???