undrar Peter en dag när han kramar den stora, tjocka magen.
-Vaddå?
-Ja du vet, på att blåsa ut ljuset?
Han syftar på Anna Wahlgrens krystmetod som jag läste en del om under förra graviditeten.
Den gången hade jag övat. Tänkt mig att jag hade ett ljus någonstans mellan knäna som försiktigt skulle blåsas ut. Verkade inte så svårt. Det kändes som jag fått ta del av en förlossningskonstens hemlighet när jag läst det. Hemligheten att hitta rätt muskler och det var ju just det här med ljusutblåsningen.
Fast egentligen trodde jag att det skulle vara precis som den här mamman skriver. Att man främst skulle hålla emot när barnet i stort sett kom ut av sig själv.
Jag minns att vi trodde att han skulle födas den 19:e. Klockan var väl 23 och jag gick in i krystningsfasen, eller är det utdrivningsfasen den kallas? Det var bara det sista lilla kvar.
Han är född 3:19 den 20:e. Varken blåsa-ut-ljuset-metoden eller hålla-emot-metoden fungerade. Kan någon förklara för mig vad det är jag ska träna på?
3 kommentarer:
Har ju inte erfarenhet av just den delen av förlossningsarbetet utan min specialitet är akutsnitt, vilket jag inte direkt rekomenderar. Men innan snitten så har jag haft TIMMAR av värkar.
Inför Filips ankomst pluggade jag boken och CDn "att föda" med Anna någonting (hon är profylaxtränare). Tyckte den var superbra. Både andningsträningen och den mentala biten. Hade ju en del i ryggsäcken efter Oscars ankomst och boken var ett bra stöd... Du kanske redan läst den annars rekomenderar jag dig verkligen att göra det!
Tack för tipset. Ska genast kolla upp. Alternativt glömma bort och hoppas på det bästa:)
Träna på att stå ut :) Det kommer att gå fort denna gången tror jag, då kan det vara bra att lita på sin kropp så att man inte åker in för sent till sjukhuset.
När vi ses i maj ska jag visa dig en schysst höftdans som sätter fart på värkarna.
En målbild tror jag också är bra, titta på nyföddsbilderna av einar och hilda och tänk på slutresultatet.
Skicka en kommentar