Vi inleder året med

att skörda paprikan som vuxit i en kruka på Einars rum under hösten och ända fram till nu. Peter klipper av den med ett snäpp och sedan får barnen posera.

-Men jag gillar ju inte paprrrrika! skriker Einar även om han kan ge kameran ett riktigt gapskratt och stolt visa upp den.

Hilda äter upp hela paprikan utom de munsbitar vi får smaka på efter lite övertalning. Hon äter den som ett äpple. Den var det godaste hon någonsin ätit. Som tur är gillar hon paprika.

-Var är paprikan? frågar Einar efteråt.
-I Hildas mage. Här kan du få se!
Hilda tappar hakan. Hur ska han kunna få se den nu?
Jag drar fram kameran och bläddrar på displayen. Kanske drar Hilda en lättnadens suck, men jag är inte helt säker.