Det är svårt att släppa tanken på att det kan finnas fler som inte är framgrävda, som lever under rasmassorna och väntar på hjälp. Överhuvudtaget är det svårt att inte tänka mest hela tiden på de så fruktansvärt drabbade, alla sjuka och stympade, alla hungriga, alla som förlorat sina hem och sina nära, ja allt de har.
Jag behöver ha något mer lättänkt för att stilla det gnagande, hemska på Haiti.
På tal om livskraft, för det var ju så jag började: Hur många liv har egentligen den lille katten?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar