onsdag 10 december 2008

Värkt poesi

Ryggen värker men de poetiska stråken tycks intakta. Lucia närmar sig - träd i stämning!


Ta min hand och led mig
ut ur mörkrets tysta hus
ledsaga mig, för mig, bär mig
du underbara skira ljus


fladdra till luciasång
brinn för liv ännu en gång
sjung för mig, jag är dig nära
och min skrud helt lätt att bära


Jag vill inte våndas mer
inte tänka, grubbla, sörja
när lucialjusen brunnit ner
låt det sanna livet börja





Tärnan Hilda 2007

En kompis skrev i ett mail häromdagen att en av anledningarna att få barn är att få se dem i luciatåg. Jag kan bara instämma! Måtte vattkopporna hålla sig från de små kropparna några dagar till.

2 kommentarer:

Annamp sa...

Marie -
Vad fint du skriver. Låt inte dina alster ligga i byrålådan!
Får en må-bra-känsla varje gång jag tittar in till din blogg. Tack!

Marie sa...

Tusen tack Anna! Nä, nu ligger ju en del på bloggen... men det gäller ju att våga också! Kram