- Mamma, vad gör ni?, en vaken Hilda och alldeles strax en vaken Peter som kommer upp, eller ner, och så... ja, jag går upp och lägger mig igen och låtsas sova.
Väntar. Hör bråk om tomteluvan. Skönjer steg i trappan.
- Pappa, varför sjunger vi inte jag må hon leva?
Anar viskningar som svar.
- Men pappa, varför sjunger vi inte Santa Lucia NU DÅ?
- Men pappa, varför sjunger vi inte Santa Lucia NU DÅ?
Och så ramlar de in. Först den lille tomten, sedan den store stjärngossen och sist, eller först inte alls, den mest bedårande lilla lucia som blir kvar utanför dörren. Jag torkar en tår som faller ner för kinden. Det må vara långt ifrån svunna tider och är väl närmast försvunna tider men det är ändå det vackraste i hela världen.
2 kommentarer:
Ståtligt luciatåg :-) Själv så lussade Filip skapligt för oss vid 3tiden i natt, i vad jag hoppas var sista feberattacken/frossan för den här gången :-D
Ajajaj.. med små prickar. De har en tendens att explodera de där rackarna. Rätt fascinerande att vara åskådare till faktiskt. Hoppas både får det hyffsat samtidigt nu bara så det är avklarat till jul.
Ha en bra fortsatt Lucia.. ja ialla fall de sista 23 minutrarna enligt min klocka :-D
Har fått bekräftat nu att det i alla fall inte är vattkoppor utan någon annan virusliknande sak som små barn kan drabbas av, så nu blir det luciatåg på tisdag.
Skicka en kommentar