För två år sedan hade värkarbetet till slut börjat, mitt i värmeböljan, 11 dagar över tiden. Från att ha varit säker på att bli igångsatt vågade jag tro på en "vanlig" förlossning. Två dagar senare föddes han, två dagar före midsommarafton. Sedan dess har han varit en riktig midsommarpojke; 1-årsdagen på midsommarafton och 2-årsdagen blir på midsommardagen i år. 
Och i och med hans födelse kom regnet. Aldrig har det väl regnat så en sommar som 2007.
Det konstiga är att allt med honom alltid har varit extremt åt någondera hållet. Från noll till hundra och hundra till noll, brukar vi säga. Att gå finns liksom inte, bara att sova eller att springa... Men vädret kunde han väl ändå inte styra?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar