Nu är jag ute i blåsväder

Eller hur ska man annars tolka mitt telefonsamtal till chefen förut idag, när jag frågade om det var för sent att söka tjänstledigt inför hösten?

Det krävs visst mod, ska väl erkännas. Mod, självbevarelsedrift och jävlar anamma. Jag vet inte precis om det är jag som har alla de egenskaperna, men nu är det gjort. Frågan är utslängd.

Nu väntar jag på svaret.

Och mina planer? Tänker jag väl inte avslöja i det här skedet...