Ulla-f*ing-red (Peters fick äran att döpa detta inlägg)

Förmodligen får jag aldrig mer med familjen in på Gekås. Lika bra är kanske det. Under tiden Peter koncentrerade sig på kissnödiga barn och att ta sig till kassan fortast möjligt med ett visst mått av skräck i blicken, ammade jag gåendes med Tage i bärselen och plockade saker för allt jag var värd. Det måste ju liksom vara lönt att ta sig dit.

Medan Peter tänkte "alla mina farhågor har besannats", tänkte jag "måste shoppa j-igt effektivt nu". Hilda jagade Hello Kitty-artiklar, Einar klättrade i kundvagnen och Tage stortrivdes med att vara så nära mamma hela tiden.

Övrigt värt att veta:
1. Vi sprang på min arbetskompis med familj det första vi gjorde - bland ett antal tusen andra. Är inte det märkligt?
2. Det har väl aldrig regnat så mycket tidigare, som dagen då vi åker på solsemester i Sverige. Och visst, hade det inte regnat så hade vi kanske aldrig kommit till Ullared. Märkligt?
3. Notan slutade på under 1000:-. Mycket märkligt.