Fantastiska stenar

En del spänning blir det förstås i Wallanderland, när den ena utflykten avlöser den andra för att få ut mesta möjliga av Österlensvistelsen.

Dagens höjdpunkt var förmodligen det vi började dagen med, otroligt vackra Ales stenar i Kåseberga.

Åh neej! Myror!
Även om den stora ringformade lämningen imponerade föga på barnen trivdes de i naturen och suktade efter de många små stenarna nere på stranden.

Einar ville gå tillbaka till stenarna för att han inte sett klart och jag kämpade med vagnen under tiden han upprepade "hade ju inte sett färdigt på stenarna". När vi till slut var framme vid den mäktiga stenringen sa han samma sak ytterligare en gång och jag svarade "TITTA NU DÅ!". Men döm om min förvåning, pojken menade förstås de små stenarna nedanför. Vi gick ner i hamnen och köpte mat efter det. Välbehövligt.