dagen efter man skriver om hur mycket man älskar vinter och snö?
Man vaknar, landskapet och utsikten är som ett vykort, det känns som att bo på en fjälltopp. Luften är hög, solen går sakta upp och man njuter av att ha dagen framför sig.
Efter frukosten åker familjen iväg till ett härligt golfområde med fina pulkabackar och längdspår. Tyvärr finns det faktiskt en hake denna gnistrande vinterdag. Temperaturen är nämligen FÖR låg.
20 barntår fryser. Två par kinder blir frostnupna och det känns helt enkelt för kallt. Ingenting hjälper. Man får en déjavu från vasaloppsmorgonen 1:a mars när två små barn skriker och skriker och skriker att det är KALLT. Man undrar när Peter ska lösa av en, han som är ute i spåret när jag kånkar skidor, ryggsäck och drar en kälke med två kalla barn på, två som vägrar gå ett steg i den för KALLA vintern.
-Jag känner inte heller mina tår, hade jag lust att skrika. Men gnäller jag fast jag har så HÄR mycket att bära plus att jag drar er?
Imorgon blir det trädgården som gäller för barnen. I helgen blir det längdskidåkning med kompis. Vi utsätter inte barnen mer, förrän de blir tillräckligt gamla för att bita ihop. Som vi.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar