Igår kväll hade vi jobbångest.
Barnen ville ha mer sommarlov.
Einar ville absolut inte gå till dagis i morse.
Tage klamrade sig fast och ville inte bli lämnad till fröken.
Men när jag kommer hem är jag på strålande humör, Peter också och barnen leker nya lekar.
Tage ropar:
-Stopp i lagens namn! och jag stannar.
Tiden tar ju inte slut bara för att man jobbar, som man gärna vill tro. Innan.
- Ville du inte vara på dagis idag, frågar jag Tage när han släpper förbi mig.
- JOO! ropar han glatt.
Nej, tiden räcker till fler saker.
Längtan till sommar och ledighet kommer att komma tillbaka såklart. Men det är ganska lätt att blicka fram mot en skön höst!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar