Kalasigt

Så kom vi till och med ut på landet igår under det som förmodligen var vårens mest hektiska helg.

Tårta på altanen var smaskens för både stora och små.

Och nu drar vårens slutspurt igång på allvar med avslutningsfester, inskolningsdagar, betygssättningar och allmän förberedelse för terminsavslut. Tur då att varvet är sprunget och kusinen firad!

Göteborgsvarvet

Hettan var tryckande idag.

Det var extremt skönt att vara den som hejar istället för den som springer...

Hejaklacken var visserligen en man kort, då Einar hade (bättre) saker för sig, men ack så naggande god.

Och hjälten kom i mål på under två timmar, trots värmen.

Spegel, spegel

Igår hann jag med en 10-minuterstitt på loppis efter den mysiga båtturen på studiedagen på jobbet.

På bara 10 minuter gäller det att vara effektiv. Och ha tur förstås, för det var precis vid stängningsdags.

Vi har letat länge och väl efter en passande spegel till hallen i fritidshuset. Jag trodde att jag hittade en, men det visade sig att den passade alldeles för bra hemma.

60 kronor, rena fantasipriset. Har aldrig sett någon från 50-/60-talet för under 200 kronor förut.

Och den gamla får åka upp till fritidshuset nästa gång vi åker dit.

Spegling av vardagslycka.

Tänk att

rabarberna faktiskt är redo att skördas, både i trädgården här hemma och uppe i norra Värmland.

Här hittar man dem under ett täcke av kardemummamaräng. Receptet finns här.

Belöningen

efter allt snickrande blev grillpremiär i nya klotgrillen

och sedan utflykt till alla möjliga närliggande skidställen som stängt för säsongen och bjuder barmark.

Snickarglädje

har både stora och små haft idag.

En del kravlöst under snillrika former.

Andra mer fult och uppstyrt.

Vi vaknar

i Norra Värmland igen. Ett underbart uppvaknande helt enkelt.

 

 

Lite sorgligt att inte kunna åka skidor som förra gången, men å andra sidan kommer våren med stormsteg.

Vinnarskallen

Hilda hade det årliga 4-kilometersloppet idag på sin skola.

Det största problemet med det var att hon tyckte att det kunde vara lite pinsamt att stå med på listan över de bästa i sin årskull, det visste hon sen hon kom tre av nollorna förra året.

Ändå blev det så. Hon kom nämligen först av alla tjejerna i hela ettan.

En stolt mamma är vad jag är idag. Till en väldigt spänstig och uthållig dotter.

Vi firar med pizza!

På riktigt

-Nu kommer snart mormor och morfar, berättar jag för 2,5-åringen tidigare i eftermiddags.
-Är det de riktiga mormor och morfar som kommer, undrar han.

Efteråt frågar jag honom om det var de riktiga mormor och morfar som var här.
-Säg! svarar han. Var det det?

Trassligt värre. Här intrasslad i fotbollsmålet under brorsans träning.

Vad lever ungen i för en föreställningsvärld egentligen?? Det känns som om han trasslat in sig ordentligt i blandningen av favorithjältar som Spider man, Pippi Långstrump och Alfons Åberg i kontrast till den vanliga världen, men frågan är om han kan förstå det än. Och vart hör egentligen alla personer i omgivningen då?

Det kan verka som vi gått under isen

men vi har bara varit ute på lite andra spår på olika håll.

Nu har vi hittat hem till varandra igen. Fulla av upplevelser  och liiite fattigare.

Det är inte utan

att man blir liiite nervös när Tage berättar inlevelsefullt om kompisen som kräktes i soffan idag på dagis.

Den närmsta veckan har vi massor av roliga saker framför oss. Det skulle vara vår vanliga (o)tur om det blev en kräkomgång i familjen så här i början av en betydelsefull maj...

Litet tandläkarbesök

Häromdagen behövde Tage följa med till tandläkaren.

Han fick genomgå en del tandknackning, en röntgen och en hel undersökning med fluorlack och allt. Han älskade det.

Så liten i den stora stolen, men ändå så kavat med platta i munnen innan röntgen

När vi kom hem frågade Peter honom vilket som var roligast, att åka tåget med mamma eller att gå till leksaksaffären.

- Neej, svarade han. Det var att gå till tandläkaren!

Jodå, jordärtskockorna

blev skördade. I mängder.

En härlig soppa blev det med surdegsbröd till.

Trädgårdsarbete som skulle göras innan regnet. Regnet dröjde flera timmar, så det blev alldeles otroligt mycket gjort. Fast det är mycket kvar.

Tur att det är en dag idag också...

Lördagsmorgonen

börjar med en bukett vitsippor.

Nu står skörd av jordärtskockor på tapeten. Trevlig helg!

Gissa min hemlighet

som ju inte förblir

någon hemlighet när jag skriver den på bloggen.

Skrivardrömmen lever än och idag har jag varit på posten på storbesök, kan man väl säga. Nu är det bara att hålla tummarna och vänta då...

Finare skafferi

får man leta efter.

Eller som jag frågade:
- Var ställer ni sakerna egentligen?

Pappan i familjen pekade på ett skåp i andra änden av köket. Mamman i familjen sa att får de bara köpt lite fler glasburkar på loppis i sommar kan nog det fina skafferiet bli det enda skafferiet.

Jag tog en bild i rena fascinationen.

I mitt eget skafferi ska jag nog inte ha något ikväll.

Vårträdgården

börjar långsamt ta form och bli grönare. Idag har den dessutom varit full av liv och rörelse hela dagen. Det är ljuvligt att alla kan trivas ute i en sisådär åtta timmar!

Och stenprojekt och planteringsprojekt i all ära, för barnen var studsmattan det bästa som hände dem under dagen. De hoppade så högt att de inte ens gick att fånga på bild, i alla fall får det vara en ursäkt för avsaknaden av bilder på just den företeelsen.

 

 

Johansson, rör på påkarna!

Nu är det dags att dra igång våren på riktigt med den här!

Vår gamla mellanstadiefröken spelade den på pianot så fort hon kom åt. Och vi klämde i med våra skräniga elvaåriga röster, så klassrumstaket höll på att lyfta ibland. Och den stackars nye killen i klassen som hette Johansson i efternamn, han tyckte det var måttligt roligt varje gång.

Hör du stråkarna? Kom nu våren, snart så är den slut.

Lite irriterande är det allt att börja vårlördagen på Elgiganten bara, nu när de har 22% på alla vitvaror och vi behöver handla just spis och diskmaskin till fritidshuset. Jag tröstar mig med att det kanske kan bli en trevlig loppissväng också innan trädgårdsarbetet hägrar.

Kärleksfullt

Det gamla trädet och det gamla huset

ett stabilt förhållande

fastvuxen i den andre

tills döden skiljer dem åt

utan att hämma varandra

kväva eller trycka ner

bara sida vid sida

möta våren

Vackert är det.

Med vår och jämlikhet.

Han ville se Star Wars till varje pris ikväll

Hur det gick?

Gissa det...

Huvudet är tomt

på blogginlägg.

Istället jobbar jag för mycket, fotograferar för lite och har en del annat fuffens för mig.

Det är säkert bara en tillfällig svacka. Snart är jag väl här flera gånger om dagen igen.

Idag flaggar jag

för den här matbloggen.

Ska testa baconbiffarna när vi får gäster ikväll.

Jag råkar faktiskt vara vän med Kristina på facebook, även om hon egentligen är en vän till en vän. Duktig som få, kolla antalet kokböcker bara! Hushållslärare i botten, som hängav sig åt något annat, roligare?

Bloggen är hyfsat nystartad, om du tycker att det är få recept än så länge. Dags att börja följa!

Halv vabdag kan vara stressigt

det med...

Men nu har vi gjort dagens kreativa, en blöjtårta till grannen som kommer hem från bb idag.

Idag var väl en dag som gärna

får försvinna snabbt i evighetens förflutna.

Hilda hade feber. Ja, naturligtvis kan hon inte stå emot alla baciller som florerar i familjen. Det är bara ovanligt att hon är sjuk. Vi är bortskämda med att det är högst en gång per år.

Tage hade feber. Fast han hade det för mindre än två veckor sen.

Einar ramlade ner från ett träd på dagis och slog i huvudet. Som tur var blev det inget allvarligare än att han fick åka hem och slå sig ner i soffan med de andra glassätarna.

Nåväl. När de är fit for fight igen har de i alla fall snygga skor.

 

Helgminnet

Födelsedagsbarnet, som just berättat för barnen att när man fyller år kallas man barn oavsett hur många år man fyller, granskar detaljerna på teckningen med alla inblandade takläggare.

Ja, för när vi firade svärmor i söndags spenderade alla hennes barn dagen uppe på taket av huset.

Det var väl också en present...

En tjejdag på stan

har Hilda och jag haft idag.

Vi tog tåget in, kollade i affärer, shoppade kläder och skor, fikade, provade en i-pad mini, köpte godis till tåget hem och avslutade med sushi på löpande band.

Hilda var imponerad över mängden kläder i affärerna, godisaffärens storlek och det lilla runda bordet, perfekt för två att fika vid. Hon gillade den här Elgiganten alldeles särskilt, mycket bättre än den vi var i under julrean.

Men mest betagen var hon nog av sushin som åkte runt, runt precis framför oss på bandet. Hon ville aldrig sluta plocka tallrikar. Hon kom sig heller aldrig riktigt för att börja äta ordentligt, fast hon älskar sushi. Det var för mycket att titta på och kunde bara sluta på ett sätt: med en väldigt mätt mamma.

Hemma igen var det förstås dags att prova.

Och killarna? De var på bio för första gången i sitt liv. Tage var i extas redan under reklamen när Star wars dök upp på duken. En timme senare var godiset slut och han undrade viskande om det inte var dags att gå hem.

Einar insöp filmen med allt vad 3D-glasögon innebar och berättade efteråt hur nära croodarna faktiskt var.

Peter sa att det där biobesöket hade kunnat gå precis hur som helst.

Fast det blev lyckat, alltihop.

Härligt

att de gjorde i ordning stolarna till oss, hörru. Det är riktigt skönt att ligga här och gotta sig, eller vad säger du kompis?

Och pojkens glass är inte dum den heller.

Livet är bra skönt när man är katt.

Borta bra eller bäst?

Det är härligt att komma hem, fast när vi är i fritidshuset känns det också som hemma så lite kluven är man allt. Och skidåkning hade man gärna haft mer av i vårsolen.

Men här hemma står Tages dagisplanterade linser och växer, björkriset med Hildas pynt har spruckit ut och tvättmaskinen har saknat oss. Katterna sover i sängen hela natten. Solen strålar i en längtansfull trädgård och Peter har just fått godkänt från hudläkaren efter ytterligare ett år.

Det är bara att gilla läget.