Jag skrattar fortfarande så jag gråter när jag tittar på de här
korten. Här hemma blir det inte mycket av julkorten, vi har några aspiranter, men man kan väl säga att den ene familjemedlemmen är värre än den andre på de flesta. Av tradition brukar vi dessutom skicka ett kort på hela familjen. Det är inte så lätt att fånga alla, samtidigt som alla fingrar är borta från munnar och näsor eller då mamman eller pappan inte har ett alltför påklistrat leende av det
här slaget. Eller ännu värre, det
här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar