Vi spenderade en del av den barnfria tiden

i förmiddags med att boka in en ny barnfri helg. I februari har vi nämligen 5-årig bröllopsdag och då drar vi till huvudstaden.

Så fick man återigen uppleva den där tiden då vi var de största tidsoptimisterna som fanns i hela bekantskapskretsen. Det var så mycket vi trodde att man hann förut idag när man inte hade barnen att tänka på. I själva verket hann vi ingenting, mer än att boka den där resan och äta en stadig frukost, slå in lite presenter och ta på festliga kläder.

Nästan varje dag brukar jag tänka att jag inte förstår "hur vi kunde ha så ont om tid jämt förr, innan barnen, och varför vi var i sista minuten med stressen jagandes i halsgropen". Nu har minnet kommit tillbaka. Det är egentligen bara att tänka att man hinner med det där lilla som man vet att man inte hinner med när man har två små. Som att boka en resa när man borde åkt för 10 minuter sen.

Vi kom i alla fall iväg på kalas. Träffade egna barnen, födelsedagsbarnet, barnkusinerna och en riktig marsipandinosaurie!