Det gjorde vi. Men många gånger var det inte så lätt att veta om man skulle titta upp eller titta ner för att se upp för is. Ett sätt hade varit att halka på en isig trottoar, lägga sig platt och titta upp mot istapparna under taket på sjätte våning ifall någon skulle falla ner. Men det gjorde vi inte.
Istapparna kunde vara väldigt vackra, hur som helst. Som när de satt på lite oväntade föremål. Som om de frös föremålen de satt på i tid. Bevarande på något sätt. Rör inte , jag vilar mig. Knappast inbjudande, eller blir man sugen på att cykla? Eller köpa hudvårdsprodukter? Fruset och konserverat, förstenat. Förisat.
Att akta sig för.
2 kommentarer:
Riktigt trevliga ögonblicksbilder du hade till det här inlägget! Gillar att du hittat sakerna med de där istapparna...
Tack! Är man bara det minsta fotointresserad kan man nästan inte passera t ex en cykel med 20 istappar utan att knäppa av:)
Skicka en kommentar