Det konstigaste måste vara att jag varenda gång tror att "den här gången är den nog det" och "den ser inte så stor ut", glömmer bort vad den borde väga och glatt köper hem en enorm piggvar.
fredag 29 januari 2010
Det konstigaste
är kanske inte att fiskhandlaren försöker övertyga mig att fisken bara är för två personer varenda gång jag är där och handlar plattfisk.
Det konstigaste måste vara att jag varenda gång tror att "den här gången är den nog det" och "den ser inte så stor ut", glömmer bort vad den borde väga och glatt köper hem en enorm piggvar.
Det konstigaste måste vara att jag varenda gång tror att "den här gången är den nog det" och "den ser inte så stor ut", glömmer bort vad den borde väga och glatt köper hem en enorm piggvar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Hmm. Vad gör du med den där?
Hade han inte varit så stor kunde han fått ha playdate med våra 5 nya små fiskar som efterträtt de djupfrysta....
Igår provade vi en ny grej, inte med fisken men med tillbehören. Fisken kör vi hel i ugn, 150 grader i 20-30 min beroende på storlek (ja, 35 för den här kanske), till det rotmos av potatis, kålrot och palsternacka och lite fänkålsfräs; snabbkoka fänkål, stek med champinjoner och pressa över lite limesaft plus riven lime.
Själva fisken tar vi bara av ryggskinnnet på efter ugnsstekningen och liksom drar av köttet med en sked längsmed benen. Lite smält smör, citron och salt är mums på.
Men Sanna, hade det inte varit bättre för honom att sällskapa med de djupfrysta gamla själarna, dels för att han inte lever, dels för att han också var fryst i fiskbilens tio minusgrader igår... Härligt att ni skaffat fem nya förresten:) vad är de för sort?
Skicka en kommentar