Peter och Leif som till och med åkt Vasalopp tillsammans. Naturligtvis var de tvungna att ta sig en skidtur idag i vårt vinterlandskap.
Mitt bland barnskrik och middagsstress hann vi faktiskt prata också. Anna och jag hade inte så mycket jobb att diskutera som vanligt eftersom hon varit borta en termin och jag på sätt och vis går i hennes fotspår, mer vad som händer sedan, efter lärarkarriären. Martin pratade kultur som vanligt, som Björn Ranelid och filmer under jullovet. Frågan är om det inte är det man gillar bäst med Martin, hans känsla för i stort sett all slags kultur. Förutom att det var han och Anna som förde oss samman en gång.
Pamela och Leif bjöd på tvåveckorsbebis, tvååringskramar och framförallt ett väldigt trevligt återseende.
Nu får det inte dröja tre-fyra år igen och absolut inte tre-fyra barn. Det här med att vårda sina vänner och relationer har vuxit fram till ett nyårslöfte efter en del omständigheter. Det känns som vi redan är på god väg nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar