Men numer gör de det mesta tillsammans. Värre soffpotatisar får man leta efter.
-Varför växer kattungen, mamma? Jag vill ha honom liten länge, länge!
Jag vill säga att det är roligt när han blir stor, men i själva verket kanske han är som allra mysigast och goast nu. Måtte det inte vara samma sak med barnen.
Jaha. Så fick man sig en funderare igen, precis som vanligt med varförbarnens frågeställningar. Det här kan jag tänka på länge, länge.
3 kommentarer:
kattungar är underbara, jag får skynda mig och komma och titta på honom.
Du är välkommen!!!
Har svårt att tänka mig att tjockis var sån som kattunge :) även stumpan var extremt jobbig. men det kanske är hilda som har sån god hand med den lille...
Skicka en kommentar