Förlorad i mitt ha-begär

Det är svårt att säga vad som gav mig mest ha-begär när vi både hade en kattunge och en spikmatta på besök idag. Tydligen är det just de tomrum vår familj består av just nu. Möjligtvis behöver vi också en MP3-spelare och en videokamera, men sen så... är vårt liv precis vad vi drömt om.

Var var jag? Vid lejonprinsen Azlans möte med lejonkungen Sune?

Vid de glödande ögonen, även på mjukistuppen?

Eller vid kärleken mellan en matte och en kattunge?

Ja och nej och jag vet inte. Jag ÄR förlorad!

Och så den där spikmattan som faktiskt fick fart på fläsket, lindrade en sedan länge värkande muskel i höger axel och tog med mig ut på en löprunda där energin var beständig från första till sista steg. Som jag sa till Peter:

-Det KAN ju inte ha berott på något annat än spikmattan, att det kändes så lätt? Jag hade inte ätit bra och det var hur längesen som helst sen jag var ute.

Jag ÄR förlorad! I en kattunge och i en spikmatta. Du tunga värld...