- Något ska man väl unna sig, särskilt när vi är hemma nästan hela semestern, säger Peter vid ratten.
Regnet piskar utanför och vindrutetorkarna går på högsta hastighet. Jag har just kopplat in den nya laddaren som konverterar om från 12 till 19 volt så att jag kan ladda datorn under bilfärden. Det var en av teknikprylarna vi inhandlade på Elgiganten några sekunder innan stängning. Nöjd instämmer jag till fullo i min mans uttalande, alla som känner mig vet att shopping gör mig lycklig.
Faktiskt är den gröna kassen med blå text och dess innehåll inte dagens enda inköp, idag när vi besökt goda vänner i Uddevalla. Nejdå, på vägen upp stannade vi och köpte ett gäng rotäkta klängrosor till nya spaljéuteplatsen.
- De är som vi, sa rosodlaren Stig, får de bara stöd klarar de vad som helst.
En av alla hans fantastiska rosor klängde karskt upp i en ek.
- Ni kanske får bygga lite högre, tillade han.
Kanske bygger vi lite högre. Kanske handlar vi lite mer. Kanske hänger allt ihop där någonstans. Vi stöttar varandra, alla vi människor, vi unnar oss någonting på semestern, vi tar på oss spenderbyxorna, vi strävar uppåt som klängrosor om man så vill, eller som de välfärdsmänniskor vi är mitt i utvecklingen där alla förhoppningsvis bara får det allt bättre.
Det har slutat regna och datorn är fulladdad. Nu är vi snart hemma och planterar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar