- Man kan inte hålla ballongen mot granen, Einar! Då går den sönder!
- Sönder...
Herregud, har de kvar granen än, tänker du. Det finns sprickor i fasaden. Kanske är det här en av dem. Men vår lilla gran, den är så fin... och inte ett barr. Jag vet varifrån jag fått det. Separationsångesten. Tycka synd om-känslan, den stackars granen som lever och växer i vårt vardagsrum. Mamma berättade nämligen idag:
- En gång hade vi granen hela februari.
Visste väl det. Jag vågar knappt tala om det för Peter.
3 kommentarer:
Finns det inte någon sång som säger att julen varar ända fram till påska ??!?!?!??
Då kanske det finns chans att jag får se er gran till helgen?
Absolut! Må granen leva till påska... och ja Carola, det finns en chans:)
Skicka en kommentar