Jag ställde mig utanför köksfönstret och tittade in mot middagsbordet när jag kom fram till huset och båda barnen tittade och vinkade lyckligt mot mig. När jag gick fram till ytterdörren kom Hilda springande, skrattade och tjöt glatt. I samma sekund som jag öppnade dörren vände hon tvärt, sprang åt rakt motsatt håll och kastade sig i Peter famn. Hon grät och grät och grät i en kvart säkert. Sedan kunde vi ha en normal kväll, utan känslostormar.
Det var väl som med tomten, sa Peter om det.
1 kommentar:
Ja det är inte lätt att ha många känslor i en liten kropp :-D
Jag fick ditt meddelande på facebook. Jag messar mitt nummer på sms så du har det.
Vi vet inte riktigt hur vi planerat lördagen jag och Oscar. Ev tänkte vi gå på universeum men jag är rädd att han är för liten ännu. Har du något bra förslag på kul saker inne i stan för en 4 åring?! Ja utanför stan går ju bra :-D Jag hör ialla fall av mig under morgondagen så kommer vi fram till hur vi ska göra....
Ha en trevlig kväll!
Skicka en kommentar