Att inte min kompis med extern blixt och reflektor, som inte besökt oss i huset på ett antal år, sprang ut med snabba steg genom dörren är mer eller mindre ett under.
Först när det började skymma hade vi fått ordning på alla attiraljer, åstadkommit hyfsat med lampor och klätt upp barnen. De hade förstås tröttnat för längesen.
Vid det laget hade jag råkat köra fingret i Hildas öga (egentligen var det hon som gick in i min hand...) och hotat Einar ett par gånger om att gå upp på rummet om han inte slutade springa genom huset med kläderna som lasso. Tage gnuggade ögonen.
Det blev faktiskt ett antal foton till ett halvårsalbum till Tage. Inte mer än en handfull men i alla fall. Syskonfoton däremot, jag vet inte - avgör själv.
3 kommentarer:
När jag letade efter foto till årets julkort så hittade jag inte ett enda där båda barnen ser ok ut. Såg Oscar toppen ut såg Filip ut som värsta miffot och tvärt om. Tror mitt nyårslöfte ska bli att fota mer och uppfostra pojkarna :-D
Gott nytt år på er!
Detta blir ett härligt minne.
Vet hur svårt det är att få till ett kort med tre stillsamma, framåt tittande barn.. Blir väl enklare om ett par år. Eller vad tror du??
Gott nytt år själva!
Är inte helt säker på att det blir enklare om ett par år heller - för då kanske en av dem går in för att sabotera familjefotograferingen...? Man vet aldrig vad olika åldrar har i beredskap!
Skicka en kommentar