Underbart är kort

Den här dagen började fel. Fel, fel, fel. Vet inte om det var Peters risiga mage, Einars nerkissade pyjamas eller mitt alltför ihärdiga surfande som var upptakten. Till saken hör väl också att morfar är superförkyld och frusen med ett febertal som är obekant för alla, att mormor har någon form av turistmage hon också och att barnen är väldigt trötta sedan djurparksbesöket igår. Själv har jag mest problem med huden nu när magen är bra. Det svider och kliar hur jag än gör på fläckvisa partier över hela kroppen.

Ränderna i bilderna är förmodligen något med uppladdningen och inte ett symtom.

Grinigt och dant var det i alla fall och kanske nådde det sin kulmen vid den gemensamma paellaanrättningen på terassen idag klockan 13, när båda barnen skrek och jag nöp huvudet av en räka samtidigt som hela dess inkråm av färgen mörkrött sprutade över min vita tröja. Usch.

Härligt ovetande om kommande utbrott från barn och räka.

Halv fyra kom vi ut och då vände det.