Utflykt till Loro Parque

Till min stora glädje kan jag den här morgonen surfa från hotellrummet. Vi skulle titta på lite kort från igår på datorn och plötsligt kopplade den upp sig mot det trådlösa nätverket som annars inte brukar räcka längre än till receptionen och poolområdet. Jag ska för evigt vara tacksam teknikens under.

Igår hade vi en heldag på andra delar av ön än där vi vanligtvis befinner oss. I det här inlägget tänkte jag skriva om besöket på Loro Parque.

Vi hade bett mamma att ringa och väcka oss kvart i åtta men naturligtvis hade den lille pigge familjemedlemmen vaknat långt innan dess och tur var nog det för packning och påklädning tar mycket längre tid än man tror när man ska iväg. Bara att ta sig in sex personer på sina olika bestämda platser är ett företag. Peter till exempel, sitter i bagageutrymmet i ett uppfällbart säte där. Först efter att han satt sig kan man ställa in vagnarna för att sedan stänga luckan.

När Hilda såg den enorma gorillan höll hon för ögonen.

Det tog ungefär en timme att köra motorvägen till Puerto de la Cruz. Några långa, krokiga, vackra omvägar vågade vi inte chansa på. Vi hade klätt barnen i djurtröjor och det var bara det som gällde, djurparken alltså.
Olika former av pingviner.


Medhavda smörgåsar mellan showerna.
Bilen stod på parkeringen före tio och vi passerade entrén varpå barnen direkt ville hoppa ur vagnarna för att titta på fiskarna under bron. Förmodligen hade det räckt som underhållning den närmaste timmen men Loro Parque hade så mycket mer att erbjuda. Härnäst väntade späckhuggarshow, delfinshow och sjölejonshow och vi passerade mängder av djurarter på vägen som lät sig beskådas utan att uppträda.
Alligatorn som Hilda till slut bestämde sig för att känna på var inte den bakom glaset. Showen med sjölejon blev aningen för mycket. Tröttheten tog över.