Det har blivit en hel del idrottande mot slutet av lovet för min del. Body-toning i fredags, första gången jag använde en step-up-bräda på minst två år och nog känns det i kroppen. Peter varnade mig men jag gav järnet med densamma som insats.
Idag har vi varit på Billingen. Där sträcker sig ett tjockt och fluffigt snötäcke vida omkring och skidåkarna tycks vallfärda dit så här två veckor före loppet med stort V. Peter körde 25 kilometer med glömd vätskekontroll, annars hade det blivit kaxigt mycket mer, enligt honom själv. Jag tog mig runt femman och kände mig nöjd, inte minst med den ljuvliga omgivningen. Snötäckta granar och en sjö med is och dimma enligt naturens bästa recept. Dessutom hade jag kunnat tillgodose mig en viss tålamodsprövande stadsrundtur i Skövde inkluderat Mc Donaldsbesök - säg vilken motion i världen som slår två barn i sitt esse.
Om två veckor är de i mål, bröderna K. Då har vi en härlig fjällvecka framför oss, och direkt efter ett avverkat sportlov har man mersmak på semester. Fyra veckor på jobbet var väl vad det tog att känna att man hade kunnat tänka sig mammaledigheten igen. Jag sa det idag och fick till svar att det är härligt att vara pappaledig.
- Jag vill också vara ledig, utropade Hilda som hört oss, jag vill vara Hildaledig!
3 kommentarer:
Vad kul att ha fjällveckan framför sig :-)
Fast vi ska väl inte klaga, vi är ju tillräckligt nära för att kunna åka över helgen, eller över dagen. Nu när hela familjen har blivit "snöbiten" så har vi en gemensam hobby!! Lycka till till Peter!
Åh, jag skulle också vilja ha de där underbara bergen inom räckhåll! Men vi har ju Billingen... Peter behöver nog några tummar som hålls.
Visst är det härligt med vinter!
Hoppas vädret håller i sig så det blir mycket träning framöver....
Har en jobbarkompis som satsar på öppna mest för att det inte är så trångt. Hon gör diverse utläggningar från längdskidans värld. Oj så mycket det är jag inte vet.
Skicka en kommentar