- Jag orkar inte gå till kyrkan idag igen, stönade Einar innan vi åkte hemifrån som om vi är där jämt.
Vännernas barndop var en musikupplevelse utöver det vanliga, som förväntat eftersom mamman i familjen jobbar med musik.
Tage hade inte alls så många frågor i kyrkan den här gången och uppförde sig riktigt bra utom möjligen när han inte kunde hålla sig från att börja sjunga "Nu tändas tusen juleljus" efter 20 minuter.
Men så var det ju det här med Einars försvinnande. Han var i sakristian när vi skulle gå ut. Vi trodde att han gick bredvid oss. Kyrkan ligger mitt i centrala Göteborg med stora vägar runtomkring.
Plötsligt var han helt borta. Spårlöst försvunnen.
Peter gick in i kyrkan igen men såg honom ingenstans. Våra vänner gick ett varv runt hela kyrkan för att leta. Jag kollade i buskarna på kyrkogården, nedåt spårvagnshållplatsen och efter någon skum typ i närheten... Ingenstans fanns det någon liten försvunnen 5-åring.
Till slut kommer pojken ut från kyrkan, med ett leende från öra till öra och säger:
- Jag hjälpte prästen att samla ihop psalmböckerna!
Vi kunde dra en suck av lättnad och gå och äta smörgåstårta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar