Bröllopsdagen

kom och gick.

Var längesen jag var så tidig på jobbigt. Var längesen det var så mycket att göra precis varenda minut i tio timmar under arbetsdagen.

Var längesen Peter skickade ett sms där det stod att han köpt ett takräcke. Ja, det har aldrig hänt förut.

Var längesen Tage hade så vattenfyllda skor att de inte torkat på hela kvällen. Var längesen Tage gick så länge hemåt utan att gnälla tack vare att han hade Einars stövlar på sig. Har heller aldrig hänt förut.

Var inte längesen vi åt semlor sist. Men gott.

Var väldigt längesen jag pratade med Finland sist.

Och det börjar bli längesen vi gifte oss. Åtta år idag.

Var till och med längesen vi såg ut så här. 2008. Kommer dessvärre aldrig att hända igen. Att hyn är ung och slät och ansiktena runda.

Man har inte ens vett att sakna det. Det är så sällan man ser sig i spegeln nuförtiden.

-Hur många år är det nu, säger Peter.
-Åtta, säger jag och tänker att det är både långt och inte. Längesen.