Mer och mer säker blir hon när frosten sänker sitt snarlikt vita täcke över allt och inget. När hon längtar efter tjockare vantar och mössan klämmer om diademet.
Vi får väl se hur det blir imorgon, med snön hon talar om.
Tills dess gör vi allt vi kan för att försöka trotsa frosten. Vi och de stackars rosorna som väljer att stå i full blom i oktobers mitt. Inte redo för en vinter. Inte!
2 kommentarer:
Ganska komiskt faktiskt. Emilia gick runt och sa samma sak... Så igår på morgonen sa hon. - Just ja, Det skulle komma på eftermiddag!!
Ha ha! De är roliga... sen dess har hon inte nämnt det:-)
Skicka en kommentar