Två sidor av myntet

Det var på många sätt en alldeles underbar dag idag. Tittar man på fotona, tänker på vädret och på den totala mängden utförda skidmil så var det rentav fantastiskt.



Kanske borde man låta det stanna där. Kanske borde man inte nämna den lilla kissolyckan inklusive uteblivna reservkläder, eller bebisen som var missnöjd med allt den första timman, inte heller det eviga springet mellan skidpåknäppning och toa, alternativt den försvunna pappan som stod för det största antalet skidmil, och absolut inte mamman som fick hälla i sig kaffet i steget och med nöd och näppe hann få i sig en av tio smörgåsar.



Man vill ju hålla skenet uppe här på bloggen. Så att alla kan se våra duktiga barn och hur roligt vi har tillsammans ute i skidspåret med sikte på Vasaloppet.

Det känns så viktigt att upprätthålla fasaden. Jag är inte bitter, tro inte det. Möjligen något lättad ikväll om två veckor.