I väntan på påsk - eller i tider av uttråkning

När vi dekorerat påskriset häromdagen fick både Hilda och jag mersmak och jag började fundera i vidare banor. Ett påskpynt man själv gör för att sedan fästa med snören och hänga upp hade varit perfekt för ett halvsjukt barn med vissa tendenser på uttråkning. Efter lite surfande fann jag något riktigt fint på den här bekanta bloggen.

Fimoleran var egentligen inte för barn under 8 år, och inte vet jag hur bra den kan vara för gravida. Men den luktade nästan ingenting och vi har tvättat händerna hysteriskt efteråt. Det var faktiskt för svårt att motstå, för två smått uttråkade.

Och visst stal jag idén om hur tuppen och hönan skulle se ut, fast vi hade några egna hemmamodeller också.

Pojken ville inte jobba med den nya leran, men lät mig göra en kyckling till honom.

Han har för övrigt blivit halvdöv det senaste dygnet och fick fråga om igen flera gånger innan han förstod vad jag menade. Låt honom slippa ytterligare en penicillinkur! Och hans föräldrar också för den delen. Kanske är det bara vanligt lock för örat.