tisdag 6 december 2011

En hyllning

Till katten som överlevde under så miserabla förhållanden och nu är så innerligt tacksam när han ser på oss och när vi klappar honom (lukten är nästan borta)


Till brandmännen som fick ut honom

Och mest av allt till min mamma som engagerat sig så:

tittat på kartor över närområdet och träffat nästan exakt rätt i gissningen om position,

berättat om sidan med tips på hur man ska göra när katter försvinner och

bett och tjatat på oss att verkligen ge oss ut.

Inga kommentarer: