Sommarens sista rosor i trädgården står emot höststormar, regnskurar och frostnätter. De står där med värdighet och en viss mogen lyster. Kanske en känsla av vemod.
Peter skulle cykla hem sin cykel från pendeltågstationen idag. Vi satt som vanligt och väntade i bilen när vi släppt av honom efter barnens simskola.
Skillnaden var bara att den här gången hade cykeln stått hela helgen, i ett konstant ösregn. Det hade liksom inte varit aktuellt att cykla hem den tidigare.
Skillnaden var bara att den helt föll isär i sina beståndsdelar när han tog ut den ur stället.
- Var det tjuvar? undrade Hilda.
- Nä, då hade den inte stått kvar alls, sa Peter. Vandaler kallas det. Man blir ju förbannad.
Önskas till 40-årsdagen: cykeluppfräschning och eventuellt bättre väder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar