Han förvånade lika mycket som sin storasyster gjorde igår. På ett ytterst tacksamt och ödmjukt sätt tog han emot två paket. Han tog sig tid och blev verkligen glad, för sina bamsestrumpor och sin mugg att samla till framtida te- och kaffestunder. Och för det fina kortet från Ann-Charlotte, förstås!
På sin födelsedag i juni packade han nämligen upp paketen i raketfart och sa "var det bara det hära, som ni slagit in till mig?". Därav förvåningen. Det är annat nu, uppebarligen. Heja heja Einar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar