för att titta på en del sekvenser av Oskyldigt dömd (varför blir det programmet bara alltmer krypande inunder skinnet så att jag till och med måste lämna soffan ibland?)
eller
när jag inte vill tänka på vad som sas under föräldramötet med skolledningen idag angående vår struliga klass, där vi klassföreståndare visserligen inte behövde närvara, men som också lämnar oss i en obehaglig ovisshet inför morgondagen
det är då jag tänker på att Peter kanske fixar med granarna imorgon. De vi högg för snart två veckor sedan. Eller ja, vi? Det var han som sågade, syns inte det?
Den ena ska bli utebelyst, den andra in för att förhoppningsvis bli bättre upp än kattleksak. Morris kommer att älska den för mycket för julefridens bästa. Jag är faktiskt inte ens orolig för Einar i år. Det finns bara det lilla mörka, håriga orosmomentet. Men... nu var ju tanken på granarna för att INTE oroa mig, var det inte så?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar