Och så kom den härliga vintern

redan på höstlovet.

I alla fall i Norra Värmland.

Barnen byggde snögubbar och de där stjärtlapparna vi köpte var inte ens hälften så populära som de gamla sparkarna.

Lycka är...

att vakna till blå himmel och 10 minusgrader

att spackla taket i 50-talsköket

att hitta en hel låda med dockkläder i källaren

att kratta ihop löven höstens sista dag

Nu har vi utrustat oss med både tefat, stjärtlappar och vinterdäck så vi förväntar oss inget annat än snö i natt...

Dagens känsla

är ett lov just framför sig, en poesikväll just bakom sig och ett sömnigt huvud emellan. ..

Vi hörs!

Kompisens mamma ringer

och säger att Hilda somnat i kompisens soffa en halvtimme innan vi ska hämta henne.

Åh nej, det verkar mysko.

Helgens partyprinsessa kalasade kanske för mycket?

Och ja, det är feber igen. För fjärde veckan i rad.

Rabatt?

-Vaa? säger jag i färgaffären när expediten berättar vad jag ska betala. Har du verkligen gett mig rabatt då?
-Ja, jag har gett dig rabatt på allt, säger han. Tapeterna, spacklet, klistret, pappen, takfärgen, skåpfärgen, redskapen...
-Men hur kan det kosta så mycket då, säger jag.
-Jag kan skicka med dig spackelspadarna och rollern på köpet också då. Då säger vi 8000 jämnt.

Herregud. Det är tur att man inte renoverar fritidshus varje år.

Återhämtning

Om inte Tage druckit så mycket vatten i simbassängen igår så att han kräktes på kvällen,

och om inte Tage hade petat in den där flingan i näsan så att vi blev tvungna att åka till vårdcentralen,

så hade det här varit en välbehövlig återhämtningsdag från min febersvit.

Nu är det som det är.

Med en illbatting i vardagen.

Med den här utsikten

från sjukstugan tidigare idag ska väl till och med jag kunna friskna till innan hela veckan gått.

Och just nu är resten av familjen i simhallen. Man undrar ju hur länge pappan kommer att stå emot sjukan...

Kan bara komma på en fördel

med ytterligare en vabomgång den här veckan.

Nämligen att få se den tilltänkta skåpsfärgen i dagsljus...

Visserligen kommer det att bli ytterligare en tur till färgaffären, för att ingen av färgerna har rätt nyans. Än.

Nyanser av färg

När vi valde färg till husets fasad en gång i tiden var det en ganska lång process. Ett antal provburkar, måla någon kvadratmeter och så backa och begrunda.

Lite samma är det nu med grå skåpsluckor till fritidshuset. Vi har i och för sig bara målat med två grå nyanser än, med en av barnpenslarna. Och det är inte dagsljus. Och båda känns helt okej. Kanske är vi mindre kräsna nuförtiden.

Kakan i ugnen har mer nyans av brunt. Den ska bli en del av fairtrade-fikan imorgon. Kolla här vilken grej det verkar bli i år!

Tapetjakt

Eftersom jag vabbat idag och barnen är feberfria kunde vi åka och hämta lite tapetkataloger.

Det är inte direkt tråkigt att bläddra i dem.

Och en av tapeterna hade jag bestämt mig för redan innan. Sa jag att jag längtar tillbaka till huset?

Vi är på tillfrisknande

här hemma.

Det är inte utan att man längtar

tillbaka till det här

och det här

och det här...

Tur vi ska dit på höstlovet!

Bästa dagen

Det har varit julafton idag. Minst.

Först färdas genom Värmlandsskogarna och närma oss klockslaget. Landskapet blir allt finare med sina höstfärger och Klarälvens dalgång. När det är som vackrast svänger vi av med lastbilen, skumpar in bland de gamla husen, uppåt mot bergen och där i gläntan ligger det.

Därinne finns inga julklappar men skåpen är fulla av porslin, tvättstugan full av gamla trasmattor och korgar och kärl, skafferiet har plåtburkar och brödrosten vi inte vågade hoppas skulle lämnas kvar och assistenten från 60-talet, garderoben full av glas i olika storlekar och former, linnedukar, plädar från 50- eller 60-talet, tavlor, den lilla stringhyllan i köket, en byrå, två byråar, ett symaskinsbord, ett helt gäng stolar, julsaker...

Det ÄR lycka!

Som att gå på loppis fast själv ha den fast inte behöva betala och aldrig sett det förr men ändå fått glimta men knappt vågat hoppas...

Aaaahhh. Vi har gjort ett sånt fantastiskt fynd.

Kanske skulle inte alla tycka det. Kanske skulle en del tycka att de hellre haft ett tomt och luftigt hus med gapande garderober, men vi är ju inte såna. Vi vill gå på vår egen loppis och plocka ihop det vackraste.

Vi fäster de nya nycklarna i våra knippor och går till kvarterskrogen och äter. Fnissar åt kyparna som lika gärna skulle kunna vara en och samma med den tysk/holländska brytningen. Går hem igen och fortsätter packa upp och botanisera bland skåpen. Tänder en brasa.

Sjunger lite. Kärar ner oss i nya möbler eller en gammal ugnsfast form. Vill inte gå och lägga oss fast vi är trötta som små barn.

 Första dagen i nya huset. Bästa dagen. Eller bara början på många fler bästa dagar.

Snart framme vid målet

Efter en felkörning, en massa fina vyer på slingriga vägar, två hamburgare och ett skumpande i lastbilen som är svårt att föreställa sig om man som jag aldrig åkt lastbil förut...

Vi passerar det röda huset vi trodde att vi ville köpa i början av sommaren. Ska fortsätta en bit till.

Till det bästa läget och finaste huset i Norra Värmland. Till gläntan som antagligen har tusen höstfärger nu.

Snart är det vårt.

Det är extra svårt att vänta den sista milen...

Det kommer att bli luftigt

här hemma i helgen.

När vi burit ut alla madrasser, bord, sängar och mattor. Alla loppisfynd, ärvt porslin och belysning. Alla soffor och kastruller.

Luftigt var det ja. Efteråt...

Skulle bara gå in och köpa vantar

en snabb sväng idag till barnen.

Det blev vampisar till grabbarna också... Alla inblandade är mycket nöjda.

Nya läshörnan

är kanske husets bästa plats just nu.

Och kanske husets enda plats som inte består av flyttlådor eller möbler som ska flyttas uppåt norra Värmland.

Shit, vad det närmar sig! Fick reda på att vi ska ta över huset klockan 12 på lördag, vilket för övrigt är MITT i älgjakten. Pengarna är klara och huset är så gott som färdigmöblerat i tanken. Lastbilen är bokad, barnvakten fixad, övernattningen innan bestämd.

Det pirrar lite. Kommer verkligen allt att klaffa?

Jag intar läshörnan lite och tar några djupa andetag. Lugnar ner mig.

Fast pirret är rätt trevligt. För huset kommer att bli hur trevligt som helst, tror jag.

Syskonkärlek?

Ja, själv har jag ju inga syskon, men har förstått att syskonkärlek är något väldigt speciellt.

Kanske är det precis så här det är?

Nya telefonen och packandet

inför nästa helg får mig att blogga minimalt - som du kanske märkt?

Men blogg från telefonen är en skön nygammal prövning så varför inte? Med appen instagram blir bilderna så härliga också.

Helgen började med en annan prövning. Att hämta en bandagerad kille på dagis övergick i en vansinnesvistelse på Ica.

Alltsedan dess har helgen blivit bättre sakta men säkert. Vi har lagt ut diverse annonser på blocket (men ingen har ringt), packat och fixat i trädgården, varit barnvakter, tränat och haft mysigt med familjen.

Skrev just ett långt inlägg

på snyggtelefonen men lyckas inte publicera det...

All ny teknik är inte perfekt teknik tydligen.

Det kommer så snart det funkar. Med plåsterbild och allt.

Än så länge vill ingen köpa bilen

vi la ut på blocket igår.

Måste säga att jag har viss förståelse...

Oj oj oj

Jag är så fullt upptagen av alla funktioner på min nya telefon att bloggen kommer i andra hand...
Och av gårdagens bullbak också förstås.

Testar

att blogga från nya telefonen.

Hej höst

Det är väl inget annat att göra än att låta regnet strila utanför och gilla läget inne.

Soffa på hjärnan

Svänger som jag kanske skrivit tidigare alltid förbi en loppis på hemvägen på tisdagar.

De hade mycket fint idag som vanligt, bland annat en extremt välvårdad, extremt fin, för stilen extremt skön soffa. Vi behöver den inte. Vi har två stycken att ta upp till fritidshuset, vi har två nya här hemma. Den är för fin, så fin att minsta chipsfläck kommer att synas. Jag köper den inte heller. Nöjer mig med att ta en bild.

350:-, det är ju ingenting när den stått oanvänd i femtio år och dessutom är bekväm, tänker jag på vägen hem. Visar Peter bilden och han blir inte helt oväntat också sugen på soffan. Möjligheten finns att vara där på lördag när de öppnar och köpa den.

För att den ser ut som en sån där myssoffa de har till djupa samtal i något intervjuprogram på teve. Eller som en sån som en designer valt ut i en inredningstidning. Eller som en man dricker kaffelatte i på Le pain Francais. Eller om inte annat en som man säljer för 3000:- på Blocket.

Sitter här lyckliga

om kvällarna i den nya soffan. Det blev minst hundra gånger snyggare och man får inte längre en känsla av att sitta i hallen eftersom vi vänt den mer mot fönstret.

Barnen är rörande överens om att de älskar den.

Tänk vad lite shopping kan göra...